Rune Ångström

I spetsen Rune Ångström, en fruktad vänsterytter och Stins-Olle Sandberg, stor målvakt i ordets rätta bemärkelse, 198 cm lång och 98 kilo tung, som var en av norrlands bästa målvakter - vilken pondus och räckvidd, och vilka utsparkar. Det var något i hästväg!

Det har levererats många klacksparkar och avlossats många, tunga kanoner under de många år som LIF haft fotbollsutövande på programmet. Många stora lirare har passerat revy under årens lopp. Under många år var Lycksele IF, med norrländska mått mätt, ett verkligt storlag. Många rutinerade fotbollsvänner minns nog allra mest storlaget från 1950-talet. Tänk vilka lirare LIF hade då. Stins-Olle, Ingemar Karlsson, Ingvald Norman, "Knallen"Larsson, Bertil Strand, Rune Ångström, Sven-Ola Sandberg för att nämna några. 1956 höll det verkliga norrlandsfönstret också på att slås upp, då lilla Lycksele kvalspelade för en plats i självaste allsvenskan. Vilka rubriker! Motståndarna var berömda GAIS och det blev förlust både borta och hemma. Bortamatchen på Ullevi sågs av 28 000 personer och hemmamatchen på Tannen sågs av 9 000 personer. Inget allsvenskt spel med andra ord, men vilken framgång var det inte att få kvalspela.

Rune Ångström, Sveriges främste straffsparksläggare

Rune Ångström (född 1924), lagkapten och vänsterytter i LIF under 1940- och 1950-talet, var en skicklig spelare som sköt lika bra med vänster och höger fot. Han debuterade i Lyckseles A-lag redan som 14-åring och i länslaget som 19­åring. Förutom 32 matcher i länslaget 1943-1958, där han var lagkapten i många år, har han en gång varit med  i B-landslaget och spelat många matcher i Nordsveriges lag. Mest känd blev han kanske ändå som straffsparksläggare. Åren 1949-1953 slog han in 57 straffar i följd utan miss. Närmast kom en svit på 53 inslagna straffar i följd 1942-1949.